I min bok är det en mindre vändpunkt i början av boken när Buck blir såld och en större vändpunkt närmare slutet där Buck blir räddad. Den första vändpunkten hade man nästan räknat med skulle hända p.g.a. baksidestexten och att själva boken handlar om att han blir såld och blir tvingad att jobba som draghund. Den andra vändpunkten kom helt oväntat för jag menar hur vanligt är det att en gubbe sitter mitt ute i ödemarken när det är kallt ute och räddar en hund som blir piskad av sin ägare. Den vändpunkten är osannolik men skulle kunna hända. Efter den vändpunkten kommer nästan det klassiska slutet ”och så levde de lyckliga i alla sina dagar”.
Det enda som skiljer slutet från det klassiska slutet är att han som räddar Buck dör i slutet. Egentligen lägger inte författaren så mycket tid på att beskriva just att mannen dör vilket jag tycker är konstigt för att själva vändpunkten är mannen, han som räddar Buck. Annars brukar det vara så att den/det som är med/är vändpunkten burkar vara med resten av boken men inte här. Annorlunda slut men antagligen för att författaren ska slippa beskriva hur det blev med de andra människorna om de hade överlevt och nu när de dog kunde han ändå få boken som han vill utan att man börjar undra vad som hände med de andra.
Det räcker kanske med att man vet att Buck blir räddad.
SvaraRadera